Melodifestivalen (sista nu)

Jag vet att jag upptar bloggutrymme med opropotionerligt mycket snack om melodifestivalen, men det här är det sista inlägget. För i år.

Jag ser inte på melodifestivalen för att jag vill höra på bra musik, bra musik hittar man på andra ställen. Jag ser på melodifestivalen för att jag gillar sport. Det är spännande, det är länder mot länder, det är rafflade och roligt och alla tittar.

Sverige kanske hade den bästa låten, men vad spelar det för roll när man inte vinner med den? Det är som om Sverige skulle dyka upp på hockey-vm och spela en helt annan sport än alla andra. Istället för hockeyspelare så skulle konståkare ställa upp. De skulle vara mycket bättre skridskoåkare med snygga hopp och snurrar, men nog skulle vi förlora. Stort.

Vi måste tävla i samma sport som de andra. Släng ut Kempe, G:son, Bobby Ljunggren och alla andra. Bort med publikröster (=pöbelröster), in med en kunnig expertjury, gärna internationell.

Jag har tagit mig friheten att sammanställa lite statisik. Om man tar de fem senaste eurovisionvinnarna (förutom lordi, ett lysande undantag) så ligger deras snittålder på 24.8 år. Sveriges senaste fem vinnare (förutom the Ark) har en snittålder på 36.2 år. Skulle vi inte testa att skicka en ungdom nästa år?

Så Björkman, avgå eller förnya.