Anledningen till att jag idag recenserar hela tre skivor av Timo Räisänen är att jag tjuvlyssnade lite på honom i helgen. Det jag fick höra lät riktigt trevligt, och det var det för förväntade mig när jag igår lyssnade på hans första skiva, "Lovers are lonely" från 2005, men den lät inte alls som jag trodde. Jag visste att karln kunde bättre, så jag bestämmde mig för att höra hans två andra skivor, och sedan recensera hela rasket. Sagt och gjort.
Timo Räisänen var tidigare kompgitarrist år Håkan Hellström, men beslutade sig 2004 för att starta en egen karriär, vilket i efterhand visar sig vara ett lysande beslut. Han har släppt tre skivor, den senaste "Love will turn you around" 2007, "I'm Indian" 2006 och som sagt "Lovers are lonely" 2005.
"Lovers are lonely" är inte en så bra skiva, lite smålummig, mest bara Timo och en gitarr, inte dåligt, men helt utan bett och fart, en klar tvåa. "I'm Indian" däremot är riktigt riktigt trevlig, här är det elgitarrer, trummor och mycket annat som behövs. Lugna låtar blandas med riktiga rocklåtar, och Timos väldigt intressanta röst passar kanon-bra till musiken. Skivan är lagom lång, och är väl balanserad, flera av låtarna var jag tvungen att höra om, för att dom var så bra. Tror jag drar till med en 3.5 poängare här. Den senaste skivan, "Love will turn you around" fortsätter på samma spår som den förra skivan. Några av låtarna är riktigt bra, men helheten känns lite sämre, den finns några riktigt svaga låtar. Men 3 poäng får den alla fall. Det är svårt att beskriva musiken, men jag får några The Clash och The Ark vibbar, vet inte om det stämmer, men det är det bästa jag kan komma på så här på förmiddagen. Poppig rock kryddad med falsettsång då och då samt tårdrypande lunga akustiska partier.
Sammanfatting: Trevlig pop-rock
Bästa låt: Fear no darkness, promised child (från I'm Indian)
Betyg: 2. 3.5, 3 (2.8)
fakta
5 månader sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar