Så var man tillbaka i vardagslunken på jobbet efter två dagar i Stockholm. Där har jag turistat, druckit öl, och höjdpunkten var naturligtvis måndagskvällens konsert med Dropkick Murphys (hädanefter kallas de DKM). Jag ska berätta allt för er, och börjar med konserten.
18:30 anlände jag till globen området, och knatade in på en pub som jag tror hette RödaKvarnen, där intogs en öl innan jag runt 19 gick mot annexet. På vägen mötte jag en glad engelsman i permobil som sålde DKM's tröjjor för ett överkomligt pris. Jag köpte en grön och fin t-shirt för 100 spänn, bilder kommer senare. Väl inne på annexet stod jag och velade en halvtimme om vilken officiell tröjja jag skulle köpa. Det blev tillslut en t-shirt till, en blå. Denna var betydligt dyrare än den utanför. Efter ett besök med allsång på toaletterna gick jag in i själva
konsertokalen.
Där lirade ett band som hette YEAR LONG DISASTER, där tydligen sångaren är son till sångaren i The Kinks. Dom var inte alls bra, men basistens bas måste ha varit minst 1.60-1.70 lång, coolt.
Bästa band som intog scenen var DEADY SINS (liksom DKM från Boston), med den fantastiska Stephanie Dougherty på sång. Stephanie har turnerat med DKM förut, och medverkar bland annat på Blackout plattan. Deadly Sins var grymt jävla bra, trots att jag inte hört några av deras låtar förut så älskade jag dom på en gång. Dom har inte släppt någon skiva än, bara en demo som jag inte har hittat. Om nån har den, kontakta mig.
Sedan följde bandet The Accidents från Örebro. Häftiga killar i skjorta och slips ochbakåtkammat hår. Dom öste som fan, och det var ganska bra, men själv väntade man bara på DKM, som man blev lite besviken varje gång dom spelade en ny låt. Känns som det var för mycket med tre förband.
Nåväl, tillslut, till tonerna av "Famous for nothing" klev DKM upp på scenen och rockade loss oerhört otroligt ordentligt. Publiken röjade järnet, det gick inte att stå/hoppa på samma ställe i många sekunder innan man sveptes iväg 4-5 meter. DKM blandade bra låtar med fantastiskt låtar, och det var precis som man förväntat sig. Några minus var det dock:
* Varför såg Ken Casey så bekymmrad ut hela tiden? Förtog lite av stämmningen.
* Ljudet, det var så löjligt dåligt att man nästan grät. Jag hörde aldrig säckpipan tillexempel.
* "Heroes of our past" Varför inte spela sin bästa låt? Snyft.
Trots detta var det värt varenda spänn att ta sig hit, och helt klart den bästa konsert jag varit på. Underbart att Stephanie Dougherty komma upp på scenen och köra "The dirty glass"
(orkar verkligen inte kolla stavfel, ni får hålla till godo)
Klipp från konsterten:
http://www.youtube.com/watch?v=ESnbsFwRAOU (med Stephanie Dougherty)
http://www.youtube.com/watch?v=5WUk8wzuFIY
Jag skall inom en snar framtid lägga upp bilder på mig själv (under konserten) som sjunger med i Wild Rover.
Deadly Sins myspace:
http://profile.myspace.com/index.cfm?fuseaction=user.viewprofile&friendID=51423398
Deadly Sins:
(ps, läste SVD på flyget, en artikel handlade om El Perro del Mar http://www.svd.se/kulturnoje/musik/artikel_1080471.svd. Ojojoj vilket pretto!! Skall genast hitta hennes skiva och recensera.)
Läs mer om mina äventyr i Stockhom i Del 2, som publiceras imorgon (kanske)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar